Dagens Eko berättar den 13 augusti att allt fler villor i Sverige utrustas med hemlarm – totalt har drygt 15% av Sveriges 2 000 000 villor larm i dag. Det ger professor Jerzy Sarnecki möjlighet att på nytt upprepa att det inte finns några ”vetenskapliga studier som visar att hemlarm förebygger inbrott”. Han drar också slutsatsen att ”eftersom det går så bra att sälja larm så behöver man egentligen inte visa att de fungerar”.
Det är en märklig slutsats för att komma från en forskare. En mer naturlig slutsats är väl att allt fler villaägare ser hemlarmen som en åtgärd som ger en ökad trygghet och säkerhet i hemmet – inte att det något innebär absolut stopp för inbrott eller någon garanti, vilket ingen seriös företrädare för branschen någonsin hävdat – utan för att det tillsammans med andra åtgärder, som bra lås och uppmärksamma grannar, minskar riskerna väsentligt.
Och tvärtemot vad Jerzy Sarnecki hävdar stöder också statistiken denna uppfattning. Branschorganisationen Swelarm, som företräder landets larmföretag, har sammanställd den officiella inbrottsstatistiken från BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, SCB, Statistiska Centralbyrån och larmbranschen.
Under förra året, 2011, drabbades 13 900 villor av inbrott. Det betyder att av landets totalt 2 003 000 villor fick ungefär 0,69% påhälsning av tjuvar. Under samma år drabbades bara 704, eller 0,23%, av de 302 000 villor som har hemlarm kopplat till larmcentral av inbrott. Det innebär att en villa som saknar larm drabbas av inbrott tre gånger oftare än en villa med larm.
Slutsatserna av statistiken och av erfarenheterna i övrigt är tydliga:
För det första innebär ett bra larm – som siffrorna visar – en väsentligt mindre risk att drabbas av inbrott. När tjuven letar lämpliga objekt i området, väljer han i första hand villor utan larm.
För det andra blir inbrottsförloppet annorlunda. Om tjuven trots allt väljer en villa med larm blir förloppet snabbare: tjuven tar sig in, tar det han snabbt kan komma åt och försvinner för att inte riskera att tas på bar gärning av väktare eller polis. Finns inget larm har tjuven mer tid på sig, kan rota igenom huset ordentligt och ofta dessutom vandaliserar hemmet i sin jakt på värdefulla föremål. Många drabbade upplever integritetskränkningen som lika obehaglig som stölderna i sig. Det betyder också att med larm minskar risken att möta en tjuv i sitt hem under pågående inbrott– och därmed också risken för våld och personskador.
För det tredje ökar – som också framgick av inslaget i Dagens Eko – moderna larm med kameraövervakning polisens möjligheter att identifiera gärningsmännen och underlätta utredningen.
För det fjärde finns ytterligare en aspekt när det gäller hemlarm – larmen avskräcker inte bara inbrottstjuven, utan varnar också för brand, vilket ger en trygghet för de boende och ger räddningstjänsten en bättre chans att rädda liv och egendom.
Visst kan professor Sarnecki ha rätt i att det saknas vetenskapliga studier i frågan. Men när statistiken och erfarenheterna är så tydliga är det kanske inte så konstigt att alltfler villaägare installerar hemlarm som ett sätt att minska riskerna och öka tryggheten.
Artikeln är tagen ur dagens Aftonbladet Debatt:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article15282268.ab
_thumb%5B2%5D.jpg)
